Förstå vilken kärlek jag känner för den där karln. Hur mycket jag älskar honom och vilken tid jag lägger ner på att sakna honom. 5 dagar i veckan sitter jag här hemma och saknar honom och på en månad får jag träffa honom i snitt 10 dagar. 

Skulle i princip kunna "byta" till vilken kille som helst och få träffa denna varje dag, ha ett vanligt familjeliv. Skulle vi inte haft några barn så skulle jag aldrig stått ut. 

Enda kravet jag har på A när han kommer hem är att han ska gå upp och äta frukost med oss. Sen lever han i princip på hotell här 😅 utsidan är dock hans uppgift. Positiva är att vi har inget vardagstjafs, inte mycket tjafs alls. Det har jag Emil till istället, han går inte ut med soppåsen, tar upp i slasken, dammsuger, plockar ur diskmaskinen, hjälper till med maten, tvättar ... 😝

& imorgon är det fredag igen och då får jag äntligen hem min stora kärlek ❤️ ..