Idag gick vi ju som sagt in i vecka 40. Och inte nog med de fyller även min älskade 25 år idag, vi hade inte planerat något storslaget då vi inte visste hur jag skulle må och orka. Men vi bjöd hem min mamma, Anders och Alberts mamma och pappa på mat och tårta, så dem åkte precis härifrån. Mycket trevlig kväll! Och jag har hela tiden sagt att om jag skulle föda innan beräknat och inte gå över tiden så skulle det vara idag, den 26:de bara för att Albert fyller år, men självklart vill lill prinsen ha en egen dag, hah.

Idag gick vi in i v 40 (39+0), kanske sista veckan, kanske återstår 1 eller 2 till. Spännande, det är de här med att veta att det kan ske när som helst, man har inte en aning. Men usch vad jag känner mig stor, pluffsig och tjock. Det gör en ialf lite gladare att alla som träffar en tycker man ser pigg och fräsch ut, alltid något för självförtroendet haha. Har haft jätte ont i rygg och mage idag, som mensvärk och då har jag mensvärk from hell, men det är väll bara början..

 

 

Nu springer dagarna så där fort fram igen, att jag knappt hinner vakna innan man ska sova igen. Det här var min sista jobb vecka innan jag går hem för mammaledighet. Förutom jobbat, satt jag en kväll ute hos Emilia och pratade, aldrig mer en kväll med minusgrader helvete så kallt, tog flera timmar, kokhett bad och morgonrock inlindad i täcket och hävde i mig te innan man tinades upp, haha. 

 

Varit och provkört en bil som stod högt upp på listan, men som nu är borta från listan jag skulle köra in i saker och parkera helgalet och säkert inom sinomtid köra sönder bilen, haha. Jag vill gärna veta vart jag har bilen när jag kör, jag vet vanesak, men nu ska jag hitta någon ny bil att kära ner mig i! Ingen panik, fast jag är så jävla impulsiv att jag gärna skulle haft allt redan igår. 

Skulle även varit hos barnmorskan i onsdags, kom dit vid 16.00, vilket visade sig att vi skulle varit där än timme tidigare, men som tur var fick vi en tid torsdag morgon, hah. Allt var bra och följde kurvan, sf måttet stannade på 36 cm, (+14 kg) och nu väntar vi bara på att magen ska sjunka, vilket visar sig när lilleman är startklar och är redo för att glida ut, men vi väntar så gärna på dig, du får komma precis när du vill, idag, imorgon, eller om en vecka för om max tre veckor är du här, vi har väntat i 9 månader och klarar garanterat av att vänta tre veckor till om det är så. 

Idag jobbade jag min sista dag på jobbet, min önskan och mitt mål har hela tiden varit att kunna jobba fram till en vecka innan bf, och jag klarade det, jag gick i mål idag. Nu är jag mamma ledig, vilket känns skit skumt, ska jag bara gå hemma nu, kommer klättra på väggarna, men man borde väll klara av det också, haha. Och idag är det en vecka kvar till bf, en vecka kvar till 1 februari, tiden har gått så fort. 

 

Ikväll har jag haft Oscar och Albert som tagit hand om mig, lagat kött, klyftpotatis och sallad och haft sällskap i soffan framför gladiatorerna. Men nu har dem tröttnat på mina program så jag blir inslängd i sovrummet med egen tv och dator, schysst! 

I onsdags var jag ledig, Albert var iväg och jobbade, slappade mig igenom hela dagen. På kvällen kom mamma och Anders hit på mat, kallrökt fläskfilé, skivad potatis i ugn och tsatziki och såklart efterätt på de, gino m. choklad och glass.

 

I fredags var vi hundvakt åt Hilton, man skulle inte ens märka av att han var här om det inte är för att han snarkar så gud in i norden, haha. Och han är inte van vid att man får sova i sängen, så jag vet inte hur många gånger jag vaknade av att han hoppade upp och ned från sängen, svårt att bestämma sig vart han skulle ligga, hah.

 

I lördags var vi en stund på tornby kollade lite bil, åkte sedan hem och låg i soffan resten av dagen/kvällen. Myste till det med räkor, baguette och aioli framför några dåliga filmer. I söndags åkte vi till Norrköping över dagen och strosade runt. Tänk att det kanske är sista gången vi går själva, utan barnvagn, nästa gång är vi en familjemedlem till. Vet inte hur många gånger Albert bett mig trycka ut ungen i helgen, han börjar bli lite otålig och inte är det han som går runt med klumpen i magen, haha.

Två veckor kvar till bf, och om max en månad har vi vår son här hos oss, du är så välkommen. Det är så overkligt, och egentligen kan det hända när som helst, när han är redo att ge sig ut i världen, när min kropp är redo att föda. Det kan hända idag, imorgon, om en vecka eller behöva bli igångsatt. Det är så spännande och läskigt på samma gång, men satan i gatan vad jag är redo att ta emot smärta .. 

Välkommen åter älskade, hatade vinterland.. det är så fint, nästan magiskt vackert med all snö, men när folk inte ger sig ut på vägarna på grund utav vädret blir det ganska långa dagar på jobbet, så idag åkte jag hem och hämtade symaskinen och det resulterade i ett par byxor till lillemannen emellan kunderna..

I helgen hade vi en riktigt skön och lugn helg, inga måsten. Sovmorgon och halvsov framför några filmer, pannkakslunch och åkte sen hem till Ida och Oskar på kvällen, där det bjöds på jätte god mat som vanligt, pratade, tittade tv och bara slappade. Albert blev riktigt bra kompis med Otto, låg och kliade och hade honom bredvid sig hela kvällen, haha glad kille!

 

I söndags tog vi en runda på tornby och lunch på Ikea, kom därifrån tomhänta, var så himla trött, ögonen gick i kors, så vi åkte hem ganska snart igen och så fort jag la mig i soffan somnade jag. Så kvällen spenderade vi framför tv:n, sista gossip girl avsnittet och Albert målade nästan klart spjälsängen, det tar sig ;)

 

En fredag kväll, lillknodden och jag är ensamna hemma, vi har lagat baconinlindad kyckling, pommes och bea, sen när man inte har något att göra kan man ju alltid föreviga magen på bild, för det lär nog dröja innan man får någon igen, snart är den ett minne blott.. Och jag börjar undra om knodden försöker hitta något annat sätt att komma ut, typ sparka hål på magen för det är karatekid som är där inne idag. 

3 veckor kvar till bf, det är ju typ som att gå och vänta på nästa mens, alltså ingenting (för den kändes de ju som man fick precis när den tagit slut) tänka sig att jag inte har haft mens på 9 månader, tiden har gått så otroligt fort! alltså har vi våran lilla grabb här om MAX 5 veckor, så underbart!

 

Jobbar 2 veckor till, 8 arbetsdagar, jobbade min sista helg förra helgen, så ingen mer helg. Det är för stressigt, för tugnt, svårt att säga nej och svårt att få hjälp. Vill inte slita ut mig i onödan. Ryggen har redan börjat säga emot lite, försöker att inte bära någonting, be om hjälp till allt som innebär ett lyft och att gå ner på knä så gott det går. Men jag förstår mig verkligen inte på dem som går hemma, som gått hemma flera månader, vad gör ni? hur klarar ni av det? läser och hör om folk som gått hem 3-4 månader innan bf, skulle riva väggar och tak hemma.. men ja alla är vi väll olika, eller så har jag väll en sjudundrande bra graviditet? PEPPAR PEPPAR!

Ikväll skulle vi åkt hem till Ida och Oskar, slappat och ätit mat. Men självklart så fort snön faller ned så ska dem där grabbarna ut och skotta snö, så det blir ensam kväll, tjocka i sig onyttigheter och se fram emot imorgon istället och hålla tummarna att inget kommer ivägen då :)

Minns knappt vad som hänt de senaste dagarna, i lördags blev det jobb, åkte sedan hem till Alberts snöskottar chef, bjöds på fika och sen hälsade vi på deras minigris, så söt! Han fick den i fars dags present av sina barn, kanske Albert skulle få sig en han också i år? haha. Åkte sedan hem och slöade framför 2 filmer samtidigt som Albert försökte sig på att måla färdigt spjälsängen, men det går sådär ;)

 

I söndags jobb igen, däckade sen i soffan och blev väckt utav Emilia som ringde och väckte mig, haha. Följde med henne och Olivia och köpte hårfärg och åkte runt i hjulsbro och tittade på julbelysningar, lättroad unge, haha. Åkte sedan hem till dem och kollade på när Emilia färgade håret tills Albert kom och hämtade mig.

 

I måndags började vår nya tjej på jobbet, gick kanon. Björne och Albert kom sen och hämtade mig, åkte hem till Björne, dem byggde en projektor "låda" och satte mig i köket till att laga tacos. Så gott, så mätt och så trött jag blev, höll på att somna i soffan sen medans dem väsnades, hah.

 

Igår tog jag det lugnt hemma ensam framför tv:n. Vaknade på natten som några nätter innan med världens molande värk, som mensvärk typ, vet knappt vart jag ska ta vägen, när jag väl lyckas somna om igen är det borta sen, sköönt! 

 

 

Idag onsdag min lediga dag hade jag frisörtid bokat, visste att jag ville bli brun men inte om ja skulle bli ljus eller mörk, eftersom jag vill att håret ska "sköta sig själv" allså slippa utväxt och hålla på att sköta det. Så blev det brunt med lite rött och guldiga toner i. Jag är nöjd, var så himla trött på min ombre som blekts och bara såg sjukt tråkig ut. Så nu har jag friskt, fint och fräscht hår!

 

åkte sedan hem till Alberts mamma som var barnvakt åt lilla Filip en stund för att sedan bege oss till barnmorskan, vågen står nu på 70,8 kg (+11,8 kg), sf måttet ligger på 35 (flög upp lite på kurvan förra gången, men fortfarande "normalt") och allt annat var bra och såg normalt ut. Bokade en ny tid och sen säger hon vi får se om vi ses då, 1 vecka innan bf. Känns mer och mer overkligt att fan snart kommer han ut. Men jo, jag tror nog allt att vi kommer ses, jag kommer nästan till hundra gå över tiden, min magkänsla säger de, han har det nog för gott där inne, haha. 

Bild från igår kväll, idag gick vi in i vecka 37. Lilla pyret är nu ca 47 cm lång och väger ca 3 kg. Tänk att du snart har legat där inne i hela 9 månader, att du snart är färdig för att komma ut i vår värld. Du är så välkommen.. 

Idag är det exakt 3 veckor kvar tills jag går hem (om inget oförutsett inträffar).
16 arbetsdagar kvar, hjälp, det kommer kännas konstigt, ska jag inte jobba på ca ett år? hujeda mig.

 

Men jag ska banne mig åka med min lilla familj till något varmt land innan jag börjar jobba igen, ett avslut på mamma ledigheten, om jag så måste trycka ner Albert i resväskan för att han ska bli fri från något jobb. Har jag tur, kanske han är pappaledig i vinter. Åh vad jag behöver sommar, sol och värme. (ja, här tänker vi ett år framåt, kommer väll sitta och tjuta om ett år att tiden gått för fort, att vår bebis inte längre är en bebis) Vem vet om man kommer vara mammaledig någon mer gång? ..

 

Känner man mig, så vet man att jag är livrädd för frisören, vet inte hur många gånger jag gått därifrån missnöjd. Därför har jag hellre valt att göra mitt hår själv hemma, för att sen kunna ha mig själv att skylla. Men nu har jag äntligen hittat en frisör som jag litar på, som förstår mig och som får mig att gå däifrån med leende. Och jag fick ju av Albert i julklapp ett frisör besök, så nu ska jag dit om en vecka. Har gått med den här ombren i ett halvår nu, så jag är mer en sugen på en upp fräschning. Jag vill ju bli brunett, men inte bestämt mig för om jag ska börja med ljusbrun i någon fin nyans, nu när jag endå är ganska ljus i håret eller gå direkt på mörkbrunt.. ? Ja jag har ju ett tag på mig att vela .. 

Hinner knappt vakna innan det är dags att sova igen för kvällen. "Alla" har varnat om att sista månaderna/månaden går så otroligt sakta när man är gravid, man går bara och väntar och väntar. Jag tycker tiden aldrig har gått fortare, visst jag känner mig färdig som fan med att vara gravid, men jag lider inte. Sover som en stock, mår prima ballerina förutom smalbenen men vem fan har inte ont någonstans när dem inte är gravida? Men visst, jag längtar och ser otroligt mycket fram emot att träffa vårt lilla knyte men inte är det så hemskt som alla har sagt att det är den där "sista månaden".. 

 

De nya året firade vi in hemma hos Ida och Oskar och det kunde inte ha blivit mycket bättre. Dem bjöd på sååå himla god mat, massa prat, skratt och spelade "skillsmässospelet" haha och buzz. 00 slaget skålade vi in på en fotbollsplan någonstans i malmslätt bland alla fina raketer. De nya året 2013 är nu här, vi blir föräldrar, vår son kommer till världen, allt känns plötsligt så nära. 1 månad kvar till beräknad förlossning, kan man ha något finare att räkna ner till? Det är nära nu, snart är du här..